5/11/2013

"Hungerstrejken är vårt enda val - vi dör hellre här än åker tillbaka"

400 gävlebor slöt upp i igår till stöd för de hungerstrejkande afghanska
ungdomarna. De får hjälp av meddemonstranter för att orka gå med i marschen.
Foto: Mattias Bernhardsson
Av Mattias Bernhardsson

Sedan den 3 maj har åtta afghanska barn och ungdomar hungerstrejkat i Gävle. När jag träffar dem i tältet utanför Migrationsverkets lokaler har de inte ätit på åtta dagar. Samtliga har hämtats akut med ambulans vid minst ett tillfälle men sen tagit sig tillbaka till tälten och fortsätt hungerstrejka. De har bestämt sig: Vi dör hellre här än åker tillbaka. 

Foto: Mattias Bernhardsson
Morteza Alizadeh
Foto: Mattias Bernhardsson
- Jag har flytt hela livet. Jag är född i Iran, som papperslös afghan. Polisen slog oss hela tiden. En dag kom jag bort från pappa, jag har inte sett honom sedan dess. Jag kunde inte längre försörja min familj. Så vi flydde och lyckades ta oss till Italien. Polisen slog oss där också. De tvingade oss att skriva på en papper med text på italienska och sa att vi skulle åka vidare till ett annat land. Men när vi kom hit sa de att vi måste tillbaka till Italien. Vi vill inte åka tillbaka dit, vi slutar på gatan där. De dagar kyrkan var stängd hade vi ingenting att äta. Jag dör hellre här, en värdig död och en värdig begravning, säger Morteza Alizadeh, 17 år gammal.

Morteza är orklös. En ung tjej som sitter bredvid i tältet lyfter upp hans huvud och ger honom vatten. Hon berättar hur livet ser ut för många barn i Afghanistan:
- Har man inte ett redan ett nätverk av folk i Afghanistan är risken stor att man råkar illa ut. Man kan tvingas sälja droger, tvingas till att bli sexslav eller barnsoldat.

Qorban jabbar med familj
Foto: Mattias Bernhardsson
Även äldre afghanska flyktingar har anslutit till hungerstrejken:
- Jag flydde Afghanistan efter hot från folk i regeringen och polisen. Jag hungerstrejkar för min familj. Jag har en son på 11 månader, som är född här i Sverige. De måste lyssna på oss, vi kan inte återvända,säger Qorban Jabbari, 29 år.

De berättar att många gävlebor kommit för att visa sitt stöd, lämnar filtar och frågar om de behöver någonting. I förra vecka organiserade SUF en skolstrejk med 200 elever till stöd för de hungerstrejkande.

Foto: Mattias Bernhardsson
De hungerstrejkande följde med oss för att delta i manifestationen "För rätten att stanna" där 400 slöt upp. De hade skrivit ett eget tal som som en av dem lästa upp:
- Vi är afghanska flyktingar. Men många av oss har aldrig sett Afghanistan. Delar av landet styrs av talibanerna, andra av en korrupt regering. Vi har varit på flykt i många länder i många år. Vi har gömt oss i lastbilar, där många dog av syrebrist. Vi har gått över gränser till fots. Nu är vi här. Hungerstrejken är vårt enda val - vi dör hellre här än åker tillbaka, sa en av de hungerstrejkande ungdomarna och brast i gråt. 

Alla som stödjer asylkampen men inte 'orkar' demonstrera borde tänka på de hungerstrejkande som inte ätit på åtta dagar och ändå gick med i marschen, några halvvägs, andra hela vägen. Morteza och Afsun, 17 år gamla, fick lämna manifestationen i ambulans.

Mattias Bernhardsson

> Skriv under namninsamlingen
> Sprid eventet för den landsomfattande protestdagen för flyktingamnesti 6 juni

Foto: Amanda Kujansuu
En av barnen hämtas av ambulans

Från demonstrationen:

400 gävlebor slöt upp i manifestationen "För rätten att stanna", till stöd för de hungerstrejkande flyktingarna.

Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, talade på manifestationen:
- Regeringens flyktingpolitik är inte bara inhuman - den är rasistisk. Olika saker gäller för olika människor. Jag ska ta ett exempel och jag vill att ni på Migrationsverket hör det här också. Citat: "Det går inte göra någon samlad bedömning av läget i Afghanistan". Så säger Migrationsverket. Men så här säger UD, d v s regeringen om resor till Afghanistan: "Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan." Varför tillåter då UD att Migrationsverket och Gränspolisen ordnar tvångsresor till just Afghanistan? Svaret är: De är inte svenskar. Är du inte svensk är ditt liv inte lika mycket värt. Man säger att alla som söker asyl har fått en rättssäker prövning. Att de som har skyddsskäl får stanna. Och för dem som får avslag - så är det inga problem att åka - d v s om du inte är svensk. Men det nu är så säkert - varför är människor beredda att hungerstrejka till döden? Varför gömmer sig folk här i Sverige? Vem väljer frivilligt att att leva utan inkomst, utan riktig bostad, utan vård, i många fall utan skola till barnen. Skulle Billström ta sin familj till Afghanistan? frågade Mattias och ett rungande Nej blev svaret från publiken.

I sitt tal tog Mattias upp om den landsomfattande protestdagenför flyktingamnesti 6 juni och reste krav på lika rätt till vård, utbildning och svenska kollektivavtal samt massiv upprustning av välfärden med arbete och bostäder åt alla.

Demonstrationens initiativtagare Juma Lomani, från Riksförbundet Shahmama och Salsal, kritiserade i sitt tal Dublinförordningen som innebär att flyktingar skickas till länder där de misshandlas systematiskt, som t ex i Italien och Ungern.

Foto: Mattias Bernhardsson
Vänsterpartiets riksdagsledamot och migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen krävde att barnkonventionen måste göras till svensk lag.

- De här barnen har varit här omkring två år och lär sig svenska, har fått vänner men alltid levt i ovissheten om framtiden. De har nu fått veta att de inte får stanna i Sverige utan ska slängas ut till ett land i krig där mord, tortyr och förföljelse är vardag. Jag har bett politikerna i Gävle kommun att ta ställning för de hungerstrejkande barnen. Att vi här i Gävle kommun ger barnen en fristad där de kan leva och bo, gå i skolan, skaffa kompisar och en framtid, sa Mario Izquierdo, som talade för Vänsterpartiet i Gävle

Mario, som också är styrelsemedlem i LO Gävle, har väckt förslaget att kommunen - som styrs av S, V och MP - ska använda civil olydnad och proklamera Gävle som en fristad mot utvisning av ensamkommande flyktingbarn. Det socialdemokratiska kommunalrådet Carina Blank har dock vägrat ens uttala sig om de hungerstrejkande barnen och har haft mobilen avstäng i flera dagar.

I Holmsund och Boden hungerstrejkar också afghanska flyktingar. I Holmsund har de sex ungdomarna hungerstrejkat sedan den 14 april och i Boden har både ungdomar och vuxna hungerstrejkat sedan 18 april.

Source:  

4/30/2013

Beredda att dö – för att få stanna





De har bott i Sverige i allt från sju till drygt ett år. Men de elva män som nu ligger på uppblåsbara madrasser, under täcken och filtar vid Migrationsverkets lokaler i Boden ska alla utvisas ur landet.
Det vill de inte, utan är rädda för att återvända till krig och förföljelse i Afghanistan. Flera av dem är övertygade om att en säker död väntar i hemlandet.
Därför är de beredda att dö här, på smutsiga madrasser på en stentrappa i ett nära nollgradigt Boden. Sina munnar har de tejpat över med packtejp.
– Det är inte bara männen som ska utvisas utan även deras familjer. De har bestämt sig för att dö här så kanske familjen får stanna, säger Ahmad ”Zaki” Aklil Khalil.
”Zaki” kommer själv från Afghanistan, men har till skillnad från sina vänner ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Han har arbetat som tolk och är talesperson åt de hungerstrejkande männen.

Hämtas med ambulans

När Aftonbladet besöker protestplatsen är bara tio män närvarande – en har hämtats till sjukhus. Dit har de alla varit, ofta flera gånger, efter att de fallit ur medvetande. Men efter lite dropp så har de alla kommit tillbaka och lagt sig och fortsatt strejken.
En av männen, Hashimi, har tidigare varit riktigt dålig och visar dåliga tecken när vi är där.
Barbro Hällgren Andreasson, sjuksköterska och frivilligarbetare på Röda korset, agerar direkt.
Efter att ha mätt blodtryck och puls kallar hon efter en ny ambulans som för Hashimi till sjukhuset – igen.
– Han ville inte åka med ambulansen. Han har ju bestämt sig för att dö. Men han är nog så svag nu att han inte förstår hur illa däran han egentligen är, säger Barbro.
Hon har vakat vid männens sida sedan hungerstrejken började, och efter ett liv i sjukvårdens tjänst, bland annat som operationssköterska, ser hon till att männen får hjälp när de blir allt för dåliga.
– De mår inte bra. Frågan är hur deras inre organ ser ut. De har ju syrebrist i hjärnan och dåligt blodtryck. En dag hade vi tre som kollapsade samtidigt.
Samtliga har fått avslag på sina asylansökningar och ska skickas till Afghanistan, men hoppades att en gemensam skrivelse skulle kunna få Migrationsverket att få till en resning på domstolsbesluten om utvisning.

Fick negativt besked

Men för åtta av de elva männen kom ett negativt besked under Valborgsmässoafton. Skrivelsen gav inte skäl att öppna upp fallen igen, enligt Migrationsverkets bedömning.
– Vi tittar ju på skrivelsen och om det är något som anförs där, kanske en ny händelse i hemlandet, som domstolen tidigare inte känt till och kunnat pröva kan ärendena öppnas upp på nytt, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef vid Migrationsverket.
Så var inte fallet för åtta av de hungerstrejkande, trots att 75 procent av asylsökande från Afghanistan får skydd i Sverige. Bland barn får 95 procent stanna.
Men Migrationsverkets beslut kan överklagas.
– Själva utvisningarna är ju stoppade eftersom så fort man anför nya skäl stoppas de. Och våra beslut kan i sin tur överklagas av domstol igen, säger Mikael Ribbenvik.
Han är bedrövad över situationen, men menar att Migrationsverket inte kan göra något.
– Det är ju en fruktansvärd situation att människor ligger där och har satt tejp över munnen samtidigt som dagarna tickar på. Det är jättefarligt och jätteallvarligt. Som människa vill man ju rycka fram ett uppehållstillstånd för att de ska sluta, men vi är ju lagstyrda och inte åsiktsstyrda.
Hoppet de hungerstrejkande i Boden står nu till att nästa överklagan kan vinna gehör hos domstolen.
Till dess kommer ”Zaki” att stå vid sina afghanska vänners sida när de uthärdar ännu en nollgradig natt vid Migrationsverket i Boden.
– Hungerstejken kommer att fortsätta för att vid någon punkt sluta i katastrof. Då kommer det vara för sent.







4/21/2013

Asylhaverister demonstrerade för rätten att vara illegal utan kontroller

ILLEGALA Under lördagen arrangerade Sveriges asylhaverister en marsch till riksdagshuset i Stockholm i protest mot att polisen gör sitt arbete och mot att de som vistas illegalt i Sverige utvisas. Asylhaveristerna vill att det endast skall finnas ett resultat av en asylansökan – antingen beviljas du asyl och får stanna i Sverige eller så får du avslag och får stanna i Sverige ändå.
För att åstadkomma detta har fulmedia under lång tid understödd av dessa asylhaverister ogenerat ljugit om att polisens arbete är rasprofilering och att Sverige är det mest rasistiska landet på jorden, fullt i nivå med apartheid-regimens Sydarfrika och Ku Klux Klan-tidens amerikanska sydstater. Tidigare har man lyckats skrämma gränspolisen till att sluta med inre gränskontroller men nu har man upptäckt att även vanliga ordningspoliser kollar ifall någon man haffat för andra brott har rätt att vistas i Sverige eller inte. Det är förstås helt oacceptabelt (om man är asylhaverist) så nu vill man stoppa även detta med utomparlamentariska metoder.
Vi återpublicerar Sverigedemokratiske riksdagsledamoten Richard Jomshofs anförande i riksdagen nyligen, en nyttig motpol till asylhaveristernas skränande och den V- och MP-röstande journalsitkårens systematiska lögner och propaganda.
Fotografi: Basir Seerat



































4/03/2013

Sweden picks up speed in deporting minors



Sweden has more than doubled its orders to deport underage asylum seekers in the past year.
In 2012, the Migration Board (Migrationsverket) asked Swedish police to forcibly deport 144 minors who had sought asylum in Sweden.
A review of statistics by the Metro newspaper showed that number to be more than double from the year before, when 64 cases were handed over for the police to deal with.
It reflects that the number of children and teenagers whose applications to stay has increased. In 2012, the Migration Board declined to grant residence to 542 minors, a figure that stood at 370 only two years ago.
The numeric increase does not however mean that the proportion of underage asylum seekers being shown the door has gone up also, instead the total number of cases has increased.
There were 3,600 in 2012, compared to 2,600 cases in 2010.
Not all cases handed over to the police on paper end up in deportation. Metro reports that the police deported 34 minors last year. In 2010, they deported 11 minors.
TT/The Local/at